Jag vill berätta om hur en vanlig ridtur under vår-vintern 2002 kunde ha förvandlats till en tragedi, men som till all lycka inte gjorde det. Denna lycka utgjordes av att hästen som reds var Swedish Prime Property som vanligen kallas Jatzy och ryttaren var min dotter Anna, som vid det tillfället var medryttare på Jatzy.

Anna hade ridit Jatzy inne i ridhusets manege och skrittade ut med henne efteråt. Ridklubben har gjort i ordning en slinga i skogen som det tar ungefär 45 min. att skritta runt på om man tar hela. När Anna varit ute en stund började hon frysa om händerna och tar upp ridvantarna ur fickan. Hon tappade en av vantarna, satt av Jatzy och plocka upp vanten, satte den på handen och stoppade foten i stigbygeln för att sitta upp igen. Det bar sig inte bättre än att Anna av någon anledning blev yr och ramlade baklänges med foten kvar i stigbygeln som i ett spjärntag. Övre delen av stigbygeln knep fast foten så hårt att hon inte ens kunde dra foten ur själva ridstöveln. Där låg hon på rygg, med ena benet upp i luften och foten fast i stigbygeln! Och Jatzy står stilla!!

Anna konstaterade att hon inte kunde komma loss om hon inte hittade en käpp eller lång pinne som hon kunde peta av stigbygeln med. Hon såg sig om, men det fanns ingen inom räckhåll. Hennes räckvidd var ju mycket begränsad, som man kan förstå. Jatzy stod fortfarande stilla, trots Annas olika försök att krångla loss foten. Som tur var hade Anna sitt dressyrspö med sig. Hon försökte peta på stigbygeln med spöspetsen med det gick inte eftersom den var för vek. Då vände hon på spöt och försökte peta med den tjocka delen. Men stigbygelns spjärntag om foten var så hårt att hon var tvungen att slå på den. Jatzy stod, trots alla slag, ändå stilla och rörde sig inte ur fläcken. Anna slog på stigbygeln, men ibland missade hon och träffade hästens sida istället, men Jatzy stod stilla då också. Till slut gav alla träffar på stigbygeln resultat och foten lossnade och hon kunde sitta upp och rida tillbaka till stallet.

Vad kunde inte ha hänt med en annan häst som blivit rädd och reagerat med att fly - som är hästens naturliga sätt att undvika fara?!? Jag törs nästan inte tänka på vad som kunde ha hänt! Tack vare att Jennie, Jatzys ägare, hade jobbat med och tränat Jatzy som hon har gjort, har Jatzy utvecklat ett starkt psyke som tillsammans med hennes intelligens och tillit till sin ryttare gjorde att min dotter överlevde och berättade detta för mig en vecka efter att det hade hänt! Jag kommer alltid att vara tacksam över Jatzy och hennes otroliga prestation! Jatzy fick en stor påse morötter och Jennie en kruka med påskliljor för att de tillsammans sett till att Anna klarade sig helskinnad. För mig kommer Jatzy alltid att vara en Änglahäst och hon kommer alltid att ha en speciell plats i både mitt och min dotters hjärta!

Ulla Högberg